Att efter varje höanalys, foderbyte och årstid få räkna om hästens foderstat är faktiskt kul. Ofta är vi mer intresserade av vad hästen äter än vad vi själva äter.
Lär man sig grunderna som jag här med noggrannhet skall försöka beskriva, vet man hästens behov till senare tillfälle och hur hästen reagerar på de olika foderstaterna/fodermedeln.

Denna guide till hur du bygger/räknar ut en rätt foderstat sträcker sig i första hand till Arabiska Fullblod.

Tabellerna är baserade på deras behov, vilket jag själv saknade, innan jag fick räkna ut det själv med egna erfarenheter, och tips från andra ägare.

Bortsett från dessa riktvärden är foderstats guiden till för alla som vill lära sig räkna ut en foderstat.



Allt material på denna sida är belagd med Copyright.
Du får inte kopiera det eller skriva ut det i vidare syfte.
Är du intresserad av mina tabeller eller program så kontakta mig.



Räkna foderstat, varför?

Att begripa vikten av hur foder och dens blandning kan påverka din häst, måste i alla fall ligga i varje hästägares intresse.

Du som hellre köper färdigfoder, och som tror att det är bättre, kan sluta läsa nu.
Denna guiden har jag gjort för att du skall bli så taggad att du utan hjälp från en massa program, själv enkelt skall kunna räkna ut rätt foderstat till din häst.

För kan du sen grunderna kan du göra som jag gjort, nämligen att bygga ett eget program, med dina fodersorter och din hästs behov.

Nu börjar vi…



De olika fodermedeln, vad är de bra till?

Hö    Är Grunden till all foderstat därför kallas den Grovfoder.
  För att räknas till normal hö skall höet vara bärgat runt midsommar.
  Skall man räkna en foderstat bör höet analyseras.
  Detta prov lämnar man in till närmaste Lantmännen/Granngården.
  Fodra aldrig med hö som dammar.
   
Havre  Är det bästa kraftfodret , det är växtrådrikast och fettrikt.
  Skalet som är bra för tarmen innehåller B-vitamin.
  Fodras med fördel hel om den får ligga i blöt i 10 min. 
   
Vetekli Är mer proteinrikt än havren samt även växtrådrikt.
  Innehåller mycket P och B-vit.
  Magen mår bra av vetekli, och pälsen bli blank.
  Fodra inte vetekli torrt, då det dammar mycket.
  MAXGIVA DAG: 100 gr/100 kg häst. 
   
Sojamjöl Är ett proteinfoder med mycket god sammansättning.
  Det är mycket smakligt och ges i små mängder med lång invänjning.
  Ett utmärkt hästfoder.
  MAXGIVA DAG: 100 gr/100 kg häst.
   
Betfor Är ett sockerrikt smakligt saftfoder.
  En biprodukt från socker framställningen.
  Vissa hästar tål inte betfor, det har då en starkt laxerande effekt.
  Tillhör inte dom som ger kg vis, utan fodrar i små mängder,
  för att blöta på havren, soja, vetekliet en 10 min innan fodring.
  Betfor måste alltid blötläggas och enligt mig i kallt vatten i 4 H.
  Blötlägg aldrig mer än vad som fodras upp på 24H p.g.a. jäsningseffekten.
   
Morötter Är ett mycket bra tillskottsfoder.
  Bra för tänder och tarm, eftersom det är fiberrikt.
  Morötter i samband med fodring, gör att hästen bättre tar upp övrigt foder.
  Och vilken häst vill inte ha 1-2 kg morötter om dagen?
   
Mineraler Som ges för att ge hästen tillräckligt med kalk och fosfor.
  Men som i dag har bra innehåll på både vitaminer och selen.
  Mineralfodret som helst bör vara pelleterat och välsmakligt,
  finns att köpa med olika kvoter samt innehåll.
  Ett mineralfoder som uppfyller alla ovan krav samt innehåller ett
  bra dagligt intag av biotin är Hippo Plus. (hette förr Racing Plus)
  Detta mineralfoder är så smakligt att man inte kan ha fri tillgång på det. 

Så då har vi gått igenom de vanligaste fodersorterna, alla utom korn.
Korn är enligt mig grisfoder, fast kan ges till häst krossad.
(Detta får jag nog äta upp att jag sagt)

Det första du gör nu är att analysera ditt hö/hösilage.
Har ditt hö ett lågt Smrp värde bör du ge tillskott av ett bra protein foder, typ sojamjöl.
(Om protein saknas i din foderstat.)
Detta är speciellt viktigt till växande hästar, samt hästar i hård träning som sätter muskler.
Lågt räknas 1- 30 Smrp.
Normalt 31-50 Smrp
Högt 51 Smrp och uppåt.
(Akta för att ge detta hö till en fånghäst bara.)
När du har fått din analys kan den se ut så här:


Värde per  kg/hö
Mj 8
Smrp 55
Ca 4
P 3
Ts 86%

Värdena återkommer vi till sen.
Nu tittar vi igenom vad det övriga kraftfodret innehåller:


Fodermedel och dess innehåll

  Kg Mj Smrp ca P ts % kg Pris
Betfor 1 12 50 8 1 90 2,9
Havre 1 11,6 80 0,8 3,2 87 2,03
Hö 1 8 40 3 2 86 1,5-2,5
Kornkross 1 12 80 0,4 3,2 87  
Linfrökaka 1 13,3 249 3,4 9,2    
Lucern P 1 8,5 105 15 3 11  
Morötter 1 1,7 9 0,4 0,3 12 0,5-2
Sojamjöl 1 12,9 388 3 6 90 4,7
Vetekli 1 9,6 110 1 11 87 2,37

Nu när vi vet vad innehållet är i de vanligaste fodermedeln koncentrerar vi oss på vad hästen har för behov.
Dessa behov är bara en riktlinje, ingen häst har precis som vi samma ämnesomsättning.


Beskrivning av vila/träning

Vila Är en häst som vilar och rör sig medelmåttigt.
  Hästen vistas dagtid i hage.
   
L.Träning Under inridning eller promenadrids i skritt.
  Hästen vistas dagtid i hage.
   
Träning Hästen rids/tränas ett par gånger i veckan.
  Hästen vistas dagtid i hage.
   
H.Träning Hästen rids i stort sätt varje dag 30-45 minuter per pass.
  Hästen vistas dagtid i hage.
   
Elit och Ges inget exempel på.
Extrem Eftersom hästar kräver så olika i fysisk träning är det
Träning nästan omöjligt att lista vad din häst har för behov.
  Samt vilken typ av kvot du bör använda.
  En del hästar som är färdigväxta klarar sig utmärkt på
  en kvot på 6 även i extrem träning, medan en del
  kräver mer protein, så att kvoten kan bli upp till 7.

Fodertabell gällande Det Arabiska Fullblodet

350 kg   MJ Smrp ca P Kvot 
Vila Mager 70 420 23 16 6/1.4
  Normal hull 62 372 20 14 6/1.4
L.Träning Mager 75 450 24 17 6/1.4
  Normal hull 67 402 21 15 6/1.4
400 kg          
Vila Mager 76 456 24 17 6/1.4
  Normal hull 68 408 22 16 6/1.4
L.Träning Mager 81 486 26 18 6/1.4
  Normal hull 73 438 24 17 6/1.4
450 kg          
Vila Mager 83 498 27 19 6/1.4
  Normal hull 75 450 24 17 6/1.4
L.Träning Mager 88 528 28 20 6/1.4
  Normal hull 80 480 26 18 6/1.4

Som ni ser på kvoten MJ/Smrp på tabellerna ligger den på 6.
Och detta är bara som en riktlinje.
Den kan likaväl pendla mellan 5.5-7 utan att detta är onormalt.
En häst i vila eller lätt träning har inget vidare stort protein behov. Men lika som att ämnesomsättningen skulle vara den samma som hos oss människor är den olika på hästar åxå.
En mager häst kan i lätt träning t.o.m. kräva en lägre kvot än 6. Medans en normal häst i krävande träning kan behöva en kvot upp emot 7.

En häst som går i hård träning har alltså ett högt Mj behov men åxå ett stort protein behov.
Utan proteinet kan den inte sätta några muskler.
Många säger att så fort hästen är färdigväxt och färdigmusklad så är protein behovet ringa. Men frågan är då vad som anses med färdigmusklad.
Gör vi inte nya övningar med hästen varje dag som kräver att den sätter muskler kanske?
Skall vi bortse från denna regel att hästen fortfarande sätter muskler, får vi ha en klar Grand Prix häst, eller en färdig häst för svår fälttävlan eller hoppning. I annat fall sätter den muskler.
Ok, proteinet skall inte överdrivas men det måste finnas där.


350 kg   MJ Smrp ca P Kvot 
Träning Mager 80 480 25 18 6/1.4
  Normal hull 72 432 23 16 6/1.4
H.Träning Mager 88 528 28 20 6/1.4
  Normal hull 80 480 25 18 6/1.4
400 kg          
Träning Mager 85 510 27 19 6/1.4
  Normal hull 77 462 25 18 6/1.4
H.Träning Mager 93 558 30 21 6/1.4
  Normal hull 85 510 27 19 6/1.4
450 kg          
Träning Mager 90 540 29 21 6/1.4
  Normal hull 82 492 26 18 6/1.4
H.Träning Mager 98 588 32 23 6/1.4
  Normal hull 90 540 29 21 6/1.4

Och för att vi skall begripa värdena tittar vi på vad de betyder:


Dessa förkortningar, vad betyder de?

Förkortningar        
Mj Megajoule=Energi    
Smrp Smältbart råprotein=Protein  
Ts halt Torrsubstans halt    
Ca Kalcium      
P Fosfor      
Kvoter Förhållande mellan MJ/Smrp och Ca/P. 
  Dessa delas med varandra i skriven ordning.

Vi tittar närmare på dom

MJ Energi finns i de flesta fodermedeln och ökas efter hand som  hästen
  arbetar. Men hästen i vila har givetvis åxå  behov av energi.
  Bara för att andas går det ju åt energi. 
  För mycket energi ger en fet och pigg häst. 
  För lite energi en mager och trött häst.
   
Smrp Protein finns i två olika sorter. 
  Animaliskt protein, typ fisk o köttprotein.
  Vegetabiliskt protein, som finns i t.e.x. hö,havre och sojamjöl .
  Proteinet behövs i första hand till växande unghästar,
  samt hästar i träning.
  Protein krävs för att hästen skall  växa och kunna sätta muskler.
  För mycket protein i foderstaten ger en fet häst,  
  protein som inte nyttjas omvandlas till fett.
   
Ts halt Ts halt är alltså torrsubstans halten.
  För att hästens mage/tarm skall fungera krävs en viss mängd ts halt 
  per dag.
  Och det är ts halten i höet vi skall räkna på.
  Väger hästen 450 kg tar vi 4.5 * 1.2
  (Det är 0,12 som hästen kräver per 100 kg vikt, men det är lättare 
  att räkna 4.5 * 1.2)
  Hästen som då väger 450 kg kräver minst 5.4 kg hö för att  
  mage/tarm skall fungera.
  Denna häst hade jag gett 6-7 kg hö/dag om den varit i normal hull.
   
Ca och P Mineralerna  kalk (Ca) och fosfor (P)
  Kalk precis som fosfor behövs för att bygga upp hästens skelett 
  och ge den friska hovar.
  Att ge rätt mängd kalk och fosfor är speciellt viktigt till växande
  unghästar, som annars kan få skelett sjukdomar, typ Rakitis.
  Men eftersom den färdigväxta hästen hela livet byter ut sitt skelett
  finns behovet även där.
  Att ge rätt kvot i förhållande Ca/P är mycket viktigt.
  Den färdigväxta hästen har ett behov av 1.4 gånger så mycket
  kalk som fosfor.
  Ger man här fel kvot, bryter detta ner skelettet.
  Om man ger för mycket Ca eller för lite P, tas P från skeletttet
  för att upprätthålla blodets balans.
  Om man ger för mycket P eller för lite Ca, tas Ca från skeletttet
  för att upprätthålla blodets balans.
  I bägge fallen blir följden skelett försvagning.

Nu vet vi vad innehållet är i fodret och vad hästen har för behov. Då börjar vi med att bestämma oss utifrån hö analysen vilka fodersorter vi vill använda för att komplettera den färdiga foderstaten.
Man behöver inte göra det krångligt för sig, nedan fodersorter räcker långt till en bra foderstat.

Ett bra analyserat hö
Havre
Vetekli
Morötter
Ev. betfor
Och mineraler.

Vi skall nu göra den första uträkningen och vi börjar alltid med höet.
Det är ju denna som är den största och första byggstenen i det vi nu skall bygga upp.


Foderstaten, hur räknar man ut den?

    Mj Smrp ca  P
Exempel 1 Kg Hö 7,5 45 3 2
  6kg Hö 6*7,5 6*45 6*3 6*2
Summa 6 kg Hö 45 270 18 12
           
Kvoter Smrp/MJ ca/P      
Normal 6 1,4      

Nu fick vi ju fram vissa siffror av bara höet, och går vi tillbaks till behovs tabellen ser vi ju alla att det saknas både SMRP. MJ. Ca och P.
Nu gör vi alltså precis samma uträkningar med de övriga fodersorterna, och efter lite pusslande (det kan ta ett tag) fyller vi på tills totalvärdet och kvoterna ligger där de ska.

Ett visst överskott av Ca kan förekomma på hö, detta gör inget, Eller rättare sagt det finns inget att göra åt det. Höet måste ju hästen ha.

Nu när du är klar med din första uträkning kan den se ut så här:


Foder uträkning baserad på ett hö med "normalt" värde

  Kg Mj Smrp ca P Mj/Smrp Ca/P
Hö 6 48 300 21 12,6    
Havre 2 23,2 160 1,6 6,4    
Betfor 0,1 1,2 5 0,8 0,1    
Morötter 1,25 2,13 11,25 0,5 0,38    
Mineraler 0,03     4,2 0,9    
Summa   74,53 476,25 28,1 20,375 6,39 1,38
Riktvärde   75 450 25 17 6 1,4

Foder uträkning baserad på ett hö med "lägre" värde

  Kg Mj Smrp ca P Mj/Smrp Ca/P
Hö 6 42 150 21 12    
Havre 2 23,2 160 1,6 6,4    
Betfor 0,3 3,6 15 2,4 0,3    
Morötter 1,25 2,13 11,25 0,5 0,38    
vetekli 0,15 1,44 16,5 0,15 1,65    
Sojamjöl 0,25 3,225 97 0,75 1,5    
Mineraler 0,03     4,2 0,9    
Summa   75,59 449,75 30,6 23,125 5,95 1,32
Riktvärde   75 450 25 17 6 1,4

I bägge foder uträkningar kunde man faktiskt kommit närmare behovsvärdena. Frågan är bara hur många olika fodersorter man då får använda. I bland blir det exakta värden och ibland får man nöja sig med näst bäst, vilket jag har gett exempel på.
Får du dessa siffror och kvoter till ditt slut resultat så skall du vara nöjd.


Hur fodrar man rätt då?

Hö skall fodras flera gånger om dagen och gärna det sista målet så sent som möjligt för att få så kort tid mellan fodringarna som möjligt.
En häst som får sista högivan 16.00 och får vänta till morgonen efter till nästa fodring, gör man ingen tjänst.
Hästen har så otroligt liten mage att ju fler gånger vi fodrar ju bättre är det. Tänk att en häst på bete, som äter på sitt naturliga sätt betar 16 H/dygn.
Alltså sista högivan så sent som möjligt och detta skall åxå vara den största.

Kraftfodret gör vi tvärtom med, en häst som bara får max 2 ½ kg kraftfoder per dag. Räcker det med att dela upp målen på två.
(Hästen kan nämligen inte ta upp mer foder än så per mål.) så ju mer foder ju fler utfodringstillfällen.) Den största givan skall ges på morgonen så hästen kan nyttja all energi och protein i den. Själv tycker jag det går bra att dela upp morgonmålet till 60%
Och kvällsmålet till resterande 40%.
Se exempel:


Exempel på fodrings givornas %

  Hö Havre Vetekli Betfor Sojamjöl Morötter
07.00 1 1,2 0,2 0,1 0,15  
12.00 1 1½          
17.00 1 0,8 0,1 0,1 0,1  
22.00 2 ½         1

Vatten Vattnet är det livsviktiga elixiret som vi inte får glömma bort.
  Och om vi skall fortsätta att erbjuda våra hästar kallt vatten från vattenkoppen,
  bör vi beakta följande:
  Det skall vara lätt att trycka på vattenflottören
  Det skall vara ett flöde på minst 9 liter vatten i minuten.
  Vattenkoppen skall noga rengöras varje dag.
  Hästen skall tycka om att dricka ur vattenkoppen.
   
Studie Det har nyligen gjort en studie om just detta ämne, detta kom man fram till då:
  Samtliga hästar som var med i studien föredrog hinken framför vattenkoppen.
  De hästar som erbjöds vattenhink i stället för vattenkopp drack upp till 40% mer!!!
   
Test Ett bra sätt att ta reda på om hästen dricker ordentligt  är att i 2 dygn under 
  samma arbetsförhållande låta hästen få ha en vattenhink i boxen och under
  denna tid stänga  av vattenkoppen.
  Efter dessa två dygn tar man bort vattenhinken och återställer vattenkoppen.
  Eftersom man alltid skall ha tillgång på vatten ute, ser man nu om hästen dricker 
  mer ute än i de tidigare dagar då hästen hade vattenhink både ute och inne.
   
Flottör Eftersom jag har flottör vattenkoppar med bra flöde, och dessa stängs av vid 
  frost i stallet, erbjuder jag mina hästar under denna tid att dricka
   ur vattenhink.
  Men jag har förmodligen både bra flöde och fräscha vattenkoppar för mina
  hästar dricker inte under denna tid mer ute.
  Men skall man tro på studien som gjordes är antingen mina hästar eller 
  vattenkoppar unika.
   
Temp Ljummet vatten som håller en 5-10 grader får väl anses som det mest 
  välsmakligaste för hästarna. Men ta inte varmvatten från kranen, som faktiskt
  kan vara riktigt giftigt.
   
Frost Att ha en vattenkokare i stallet till detta ändamål och en bra ide, framförallt när 
  det fryser i stallet. Då kan man ge vattnet när det håller en temperatur på 15
  grader så håller det sig längre från frost.
  Samma sak för att tina vattnet ute i hinkarna, slå bara över lite hett vatten,
  ett par gånger om dagen. Till slut kommer hästarna att lära sig detta, och
  kommer glädjeligen emot dig om de är törstiga.
   
Salt Är inte jag rätt människa att kommentera eftersom jag än i dag aldrig
  har begripet om det går att överdosera eller inte.
  Eller skall vi säga om det är skadligt eller inte.
  Däremot skall man noga se över hästens salt behov om den är i hårdträning.
   
Krubbor Krubborna skall noga rengöras varje dag. Detta är en självklarhet.
  Inte katten äter du väl på samma tallrik varje dag utan att skölja/diska den.
  Ändå ser man överallt hur folk bara fyller på med nytt kraftfoder fastän det
  ligger foder kvar från förra fodringen. På detta sätt tvingar vi ju hästen att 
  äta gammalt foder. Vilket den aldrig skulle gjort om den haft något val.
  För att lösa detta med rena krubbor på ett smidigt sätt, har jag löstagbara
  krubbor som jag tar bort och sköljer rent efter varje fodring.
  Till detta krävs bara lite uppfinningsrikedom.
  Krubbor försedda med stag som man enkelt fixar själv och i väggen fästen 
  gjorda av plattjärn, som inte sticker ut och skadar hästen.
  När krubborna inte används placeras de på samma sätt och finns hängande 
  lättillgängliga där man blandar fodret och på detta sätt sparar man en hink,
  som man annars behövt ha för att blanda fodret.


Så då var vi väl snart klara då.
Jag hoppas att du har fått en angenäm lektion. :-)
Bortsett från en bra foderstat och bra fodermedel finns där lite annat att tänka på åxå.

Köp in bra halm, gärna havre eller korn, som du kan fodra med, och som sysselsätter hästen på natten samt håller tarmen i gång. Vete halm i all ära, men särskilt smaklig för hästarna är den inte.

Har du en kall, blöt eller svettig häst, ger du alltid lite extra hö, så att hästen får en chans till att äta sig varm. Likadant då det blir riktigt kallt ute, ge extra hö.

Har du kommentarer eller synpunkter på mitt material är du alltid välkommen att maila mig.